attlangta.blogg.se

Oj oj oj... så många vänner som har fått barn i somras... en hel drös! Antingen deras första eller andra barn. 

Själv försöker jag intala mig själv att jag just nu ligger på fördel genom att iaktta föräldraskapet mer än någonsin!  Jag har svårt att inte tycka saker om hur  endel föräldrar uppfostrar sitt eller sina barn... och jag tänker varjr gång "så där ska inte jag göra, åh smart så ska jag göra". Men det är ju som att kasta sten i glashus! Jag veeeeet inte hur jag kommer bli när/om jag blir förälder! Jag kanske blir exakt likadan som föräldrarna jag anmärker på. Men ser ändå en födel med att se vad som KAN hända om jag gör si och så. 

 

Jaa.. jag försöker va positiv trots att det känns som om man är ensammast i världen om detta så vet jag att vi inte är det. Men att hela tiden omedvetet räkna med att man kommer bli förälder ger mig hopp, samtidigt som jag fortfarande förnekar för endel vänner att vi vill ha barn. Herregud! Jag ljuger för både mig själv och för mina vänner. .. på grund av vaddå? Skam? Rädsla? 

 

Allt är som en enda gröt i huvudet på mig!