attlangta.blogg.se

Igår kollade vi på Spårlöst, Det var en kille från SydKorea som sökte efter sin biologiska föräldrar. Efter att han hittade sina biologiska föräldrar så beskrev han känslan av att ha TVÅ familjer. Jag kollade på sambon och sa: Jag skulle nog aldrig känna så, att jag har två familjer. Jag har en familj, och det är den jag har här. De biologiska föräldrarna är "bara" dom som har satt mitt i världen, en det är inte dom som har fostrat mig och följt min uppväxt och skapat den jag är idag. Fysiologiskt så tror jag på ärftlighet, men inte det sociala och psykologiska. Jag anser att den jag är idag är tack vare mina föräldrar. Jag kommer aldrig ha en annan mamma än den jag har haft i hela mitt liv. Om jag en dag skulle vilja åka och söka mina rötter och finna dom så skulle jag nog inte kallat henne för min mamma, utan jag hade nog använt bara namnet eller i alla fall använt ordet "biologiska" innan ordet mamma. Men det är så olika för alla. Jag är inte bitter och jag är inte så undrande över varför jag inte fick vara kvar hos de biologiska föräldrarna utan jag är nöjd med det som är. Jag vet inget annat ändå. Det enda som jag skulle vilja och som jag känner nyfikenhet på är vem jag är lik? Jag vet att jag har biologiska syskon och dem skulle jag också vilja jämföra utseende med. Jag har aldrig varit lik någon utseendemässigt..