Funderingar kring att vara man

0kommentarer

Ibland så blir jag alldeles vansinnig och skogstokig på min sambo. Ibland vill jag bara packa ihop alla mina saker och dra... Det är aldrig i ett bråk jag känner så, utan det är när jag har blivit sårad och han inte märkt det. 
När han inte förstår att han har gjort  något utan att tänka på någon annan än sig själv'. Han är inte mer egoistisk än någon anna, men ibland tänker han verkligen inte sig för.
Jag behöver att han står upp för mig, och kan säga ifrån när han faktiskt ser att jag blir sårad av att någon nämner någonting. Det är det som skiljer från att vara pojke till att vara en man. 
Jag kanske är lite konservativ, men att stå upp för sin kvinna ska väl va självklart?
 
Vi har valt att leva tillsammans, och då samarbetar man, ställer upp för varandra, gjäldjer varandra, finns för varandra.. 
Det är av så många som jag har hört från det senaste, att vänner män inte ställer upp och står upp för sin kvinna. 
Det är väl något av det manligaste som en man kan göra? 
Sen behöver inte mannen tycka som kvinnan, men han jan stå upp för henne om det skulle komma till en diskussion eller att onödia saker sägs.
 
Vad gör er man/sambo/pojkvän som ni tycker är manligt?

Kommentera

Publiceras ej