Att börja gråta

0kommentarer

...kan va det skönaste som finns.. ni vet som när man börjar gråta efter att man har gått och samlat på sig en massa saker som man egentligen bara vill skrika ut men som man inte gör.. tillslut så rinner bägaren över.

jag ligger sömnlös...
ikväll började jag storgråta över att mannen hellre kollade på dokumentären om Anja pärsson än att hjälpa mig att "förhöra" mig inför morgondagens tenta.. "jag som aldrig bett dig om det tidigare under dessa 1.5 studieåren!" tänkte jag. .. egentligen va de nog av att samtidigt som jag tyckte att han kunde hjälpa mig så tänkte jag att varför skulle han inte kolla på tv? vad tyckte jag och kände jag egentligen? ?? den förvirringen räckte för att börja storböla.


Bägaren rann över..


satte mig på sängkanten och ville bara få falla till sömns.. samtidigt va jag för irriterad. ..både på mig själv och min man...
samtidigt så ville jag skrika åt honom att hålla om mig och trösta mig.. men jag va för stolt... ville ta hans hand i min och få känna trygghet. la min hand över hans bröstkorg..hoppades på att han skulle vakna och ta min hand i sin...
men han vaknade inte...


Efter den här urladdningen har all kunskap inför tentan försvunnit...

Kommentera

Publiceras ej