Hej!

Jag ber om ursäkt för att jag inte har bloggat ALLS på flera månader! Men det har kommit saker emellan, dock ingen bebis.
Vi har varit ute och rest en hel del för sparade pengar. Både inrikes och utrikes och det har varit så skönt att ha varit iväg!

Vad har ni haft för er? 
 
Vi har bokat en sista minuten resa. Så i veckan drar vi. Ska bli skönt att komma iväg en vecka! 
 
Jag hoppas att jag inte har min mens då. den ha krånglat igen... fast nu har jag blodat lite lite i två veckor. Trodde den var slut igår en det upptäckte vi sen att den inte var. Men det är mest på pappret nu. Så jobbigt med bindorna. Går med binda hämt IFALL jag börjar störtblöda. Även om det bara kommit några droppar i så vill jag ju ändå byta binda just för fräschhetens skull. Undra hur mycket jag lägger på mensskydd varje månad och hur mycket av det som går åt till att ha IFALL...?
 
Det senaste har jag och sambon varit ganska aktiva i husletandet. Vi har varit på en del husvisningar faktiskt. 
Senast nu i veckan. ...och på varenda visning så berättar mäklarna hur långt det är till skolor, fritids och lekparker och berättar att: "det börjar bli ett generationsbyte på gatan så det kommer nog flytta in endel barnfamiljer i kvarteret, perfekt att ha en annan barnfamilj på gatan sen". 
VAD FAAAAAN!!!!!!! Hur kan dom med?!!! Utgår ifrån att man kommer ha barn de närmsta kommande åren! Jag behöver inte veta att skolan och allt annat rörande barn ligger så och så nära. delvis för att vi INTE har barn nu och skulle vi vara påväg att å barn så hade vi säkert redan kollat vart skola och dagis ligger!! Annars hade vi väl frågat!
Jag blev så förbannad idag, det rann över! 
Är det en ny mäklare så frågar han/hon alltid om vi kommer att bli fler i hushållet i framtiden. "Det har väl inte DU något att göra med?!".
 
Förlåt, men jag blir irriterad!
men jag antar att det blir så nu i sommar. Har fullt upp hela tiden. Jobb, jobbsökande, flängande hit och dit, utflykter, födelsedagar och annat! Har knappt hunnit träffa mina vänner! Men jag jobbar bara några veckor till sen har jag "semester" i två veckor!
Förlåt för dålig uppdatering! :(
Jag har känt mig svullen i flera dagar nu, men när jag vaknade imorses så var svullnaden som bortblåst! Jag förstår inte?! Det var som att jag hade tappat 5 kg bara över natten!
Idag väntar stadens galleria på mig, ska se om jag hittar någonting fint!
i år.. till sommaren så kunde vi haft ett barn på fyra år...
men det har vi inte, och det var så det var menat antar jag,

Min man och jag pratar inte om det ofta, men varje vår och sommar dyker dessa tankar upp.
Jag satt och läste igenom gamla mail som jag hade sparade i min inkorg, sådana där mail som man inte vill slänga för att man vill minnas just den dagen, eller den känslan man hade när man läste det. i detta fall är det väl lite självplågeri.. men min man hade mailat mig ett så fint mail samma dag som jag berättade att vi varit gravida men fått missfall. allting på samma dag. Både de glada men tråkiga nyheterna på en och samma minut.
Han var på affärsresa när jag fick veta och jag kunde inte vänta med att börja storgråta både över chocken och över förlusten så jag ringde honom.

Så nu blev jag påmind, fast det är ändå en påminnelse som är fin att ha kvar... som får mig att känna att han finns där för mig. även om han är på andra sidan jorden.
ja.... det är det som oftast slinker in mellan meningarna när man umgås med vännerna. Självklart ska de får berätta och prata om sina älskade barn, men ibland vill jag bara ställa mig och skrika:
"Kan vi prata om någonting annat för en gång skull?!!!!"
speciellt så dyker den tanken och känslan upp när man är och fikar med vänner och man är den enda osm faktiskt inte har barn. 
Det handlar inte om att jag inte glädjs åt att lille Evert gick sina första 4 steg själv eller att lilla Lisa har börjat äta vanlig mat.. det handlar om att jag själv har ingenting att komma med, jag själv har inget att berätta om vad mitt barn har gjort för framsteg-efersom jag inga barn har, och det handlar om att det finns annat i livet som vardagen och helgen består av än just barnen (även om det kanske inte känns så för föräldrarna).  sen handlar det ju självklart om att den där längtan triggas upp ännu mer och jag kommer på mig själv nästan börja gråta.
Det är vid sånna tillfällen jag känner att jag visst verkligen vill ha barn och att jag är dum som bara ljuger för mig själv när jag tänker att jaga inte alls vill ha barn.
Det handlar även om att jag INTE vill veta allting om hur och när och vad och varför barn gör som dom gör och allt det där. Undrar jag så frågar jag... men jag vill inte sitta och lyssna på det i de 2 timmar vi sitter och fikar och inte ens bli frågad hur allting är med mig eller hur det går med utbildningen, eller vad jag har för planer i höst. Allting ska självklart inte heller handla om mig, men jag önskar att i alla fall 5 minuter av de 2 timmarna kunde göra det. 
 
Jag vet förra året, när jag skulle träffa 3 vänner som jag inte hade träffat på länge... vi skulle ses hos en av dem. jag kom dit sist... 2 av dem hade redan barn och den tredje försökte få barn... det enda som det pratades om var om BARNEN! inte vad någon hade jaft för sig under de 6 månaderna som vi inte setts, eller liknande. allting handlade om vilken blöja som va bästa och vilken barnkollektion från lindex som va ny. 
Självklart vill jag veta hru barnen mår och lite allmänt.. men jag vill ju även veta om själva personerna-mina vänner. 
Jag ville bara därifrån efter 1.5 timme. Efteråt tackade jag nej för att ses och det dröjde nog någon månad eller två tills vi sågs igen.  Jag var så trött på allt barnprat.
 
Även om jag själv önskade barn redan då så va i alla fall mitt syfte att  höra hur det var med mina vänner. 
Nu tycker säkert någon av er läsare att jag är jätteelak och inte alls har någon förståelse och att jag antagligen själv kommer sitta och tjata barn om jag själv får barn. 
Jag kanske är elak, jag vet inte. men jag vet att jag i alla fall vill veta mer om mina vänner än om vilken färg deras barn har på bajset. Jag förstår att barnen är deras liv. och jag förstår att det är barnen som är deras huvudsyssla och allt det där.. men hade jag själv haft barn så hade jag i alla fall anpassat mig och kanske inte låtit all tid ta upp för att prata barn när 2 av oss inte har barn. Ses man och fikar med bara mammor kanske det iinte är så konstigt att det blir bara barnprat, men när det är folk som är med som inte har barn (som man för den delen inte  vet om de vill eller kan få barn) så skulle jag inte låtit dem sitta och lyssna på mitt prat om barnen. 
 
Förlåt om jag gjort någon upprörd.
jag ligger i sängen och vilar, det enda positiva med att läsa kurser på distans, och funderar åter igen på om min osäkerthet eller känslan av att ge upp,kommer från att det är en försvarsmekanism som triggas igång varje gång jag tänker på att jag vill bli mamma. är det för att jag vill det så mycket? jag tror det....

Vad svårt det var att förklara denna tanken...
men ibland intalar jag mig själv att jag kanske inte vill ha barn, just för att IFALL det inte skulle bli så, så kommer jag antagligen inte bli lika besviken. Eller så är det just då som jag inser att jag visst vill bli mamma. Jag skulle i alla fall vilja göra sköldkörtelsprover, kolla mannens spermiekvalitét och även göra andra utredningar på om vi har lika stor chans som alla andra att kunna bli gravida fast att vi inte prickar rätt dag.

Ringer man bara till vårdcentralen och ber dom skicka en remiss? eller tar man kontakt med en IVFklinik direkt..? Eller hur funkar allt egentligen?
När mannen kom hem från jobbet satt jag i soffan med glasögonen på näsan och laptopen i knät och skrev på en inlämning. Snart klar!!! Gud vad skönt!

Efter en stund stängde jag ner och gosade ner mig i mannens famn innan jag fick med honom ut pp en promenad till biblioteket för att lämna en kurslitteraturbok. Vi gick en annan väg hem och stannade på vägen sittandes på en bänk och pratade om var vi skulle bo. Det blåste lite, men inte kalla vindar utan snarare bara svala. Underbart att våren snart är här!
Vi blev sittandes ett tag och lyssnade på vattenfallet som skummade framför oss. Vilken underbar eftermiddag.

Väl hemma slängde jag ihop en tonfiskröra som jag ska ha på knäckebröd till frukosten imorgon.
Blev en röra på:
Keso, tonfisk i olja, majonnäs, curry och finfinhackad gul lök. Trots att vi strax skulle äta korv och pasta så var jag tvungen att bryta av en bit knäckebröd och ta en sked av röran på för att smaka hur den blev. Den blev himmelskt god!

Så nu längtar jag till frukost! Därför ska jag sluta mina trötta ögon nu så det blir morgon fort fort!

God natt
Jag har haft ett niagarafall mellan benen de 2 senaste dagarna. 
Det känns som att det avtar lite... men inte mycket.
Sånna här blödningar hade jag inte förra perioden. Då var de vanligt små och varade en vecka..
Får se om proveran lyckats lura min kropp helt denna gången.. förra gågnen.. får några år sedan så fungerade inte proveran på mig längre. 
 
 
hoppas hoppas....
 
 
hoppas på att denna mensperioden tar slut när den ska, det vill säga på fredag. 
 
Helgen bestod av stora besvikelser och stora förhoppningar som gick i kras. men det är ävl så det ska vara för att man ska kunna uppskatta det som sker i framtiden.. framtiden är väl hela tiden....?

I alla fall så slutade kvällen bra, mina vänner och jag gick ut på krogen och tog några drinkar. Det kändes lyxigt att kunna gå ut med vännerna och smutta på en dyr drink.
Jag kom hem efter 03-tiden. Det var längesedan jag var ute så länge.
Jag vaknade pigg, men efter en timme kom huvudvärken krypandes. men efter en alvedon så släppte den och jag var bara trött.
Skönt!

Tänk att det finns piller som tar bort smärta... men inte smärta för att kanske inte kunna bli mamma.
nej, riktigt så många hus har vi inte varit och tittat på, långt därifrån. Men idag ska vi i alla fall på husvisning igen. Detta huset kan vara vårt hus! Det ligger väldigt bra och vi känner några av grannarna i kvarteret! Men vi får se vad som väntar. Ja, jag är glad över att vi ska titta på hus igen, och vem skulle inte vilja kunna ta ut grillen och grilla när man känner för det? Yta! det är ytan också vi vill åt! Och ett ordentligt garage! Men ändå undgår det mig inte att tänka- TÄNK OM VI ALDRIG KOMMER ATT FÅ BARN? Skulle jag veta det idag, så skulle jag kanske nöja mig med att bo i en större lägenhet. "slippa" måla huset, ta hand om trädgården osv. Fast det är ju ändå lite av det som jag vill åt också. Radhus och parhus.. jaaa... det skulle väl funka. men just nu finns det inga ute på marknaden. och då skulle vi ju ändå få grannar som kanske poppar musik och har sig. vi får se! Kika kan man ju alltid göra!
Helgen har bestått av kalas... kalas och kalas och åter kalas!
I fredags var jag på en väns kalas. Där samlades vi, ungefär 15 stycken vuxna och 10 stycken barn, om man räknar med dem som ligger och skvalar i mammornas magar.
Barn barn barn,överallt! Jag är inte bitter, jag älskar ju barn!
Jag älskar att mina vänner ska ha både sitt första och sina andra barn. Alla små barnfötter som klampade runt i huset och bebisar som skrek efter att få mat av sin mamma. Den ene tröttar och nyfiknare än den andre.

Men det var rätt så skönt att bara få komma hem sen och stänga av hjärnan, det kan jag erkänna. Jag hade både blivit nerspydd och nerdregglad. Underligt att det verkligen inte gör någonting när bebisar spyr och dregglar på en, jag menar, hade det varit min man som hade gjort det så hade han antagligen fått känna hur det känns att ha ett märke efter min handflata i ansiktet ;) skämtosido.

Dagarna flyter på. Jag har avslutat min andra kur av provera nu i helgen. Jag har väntat på att mensen ska komma nu i ungefär 2 dagar. Det spänner och ömmar i brösten och har ont i ryggen och äter som en häst och humöret svajar. Som vanlig någon dag innan jag ska få min mens. Men den har inte kommit än.
Men jag vet att det inte växer ett litet frö i magen, för jag har kissat på ägglosssningstesten, och det har inte gett något utslag. Nu har jag visserligen glömt att kissa på några dagar, men jagh tror inte jag har någon ägglossning. Jag ska sköta kisseriet ordentligt nu efter nästa mens.
Appropå provera... jag har nog aldrig mått så här bra och varit så här pigg som jag har varit under dessa två kurer. Det har verkligen fungerat på mig! Jag är dock livrädd att mensen ska gå tillbaka till sitt gamla skede efter sista kuren provera. men hoppas på att det ska bli bra kan man alltid göra!
Hoppas alla ni har haft eller har en fin påskafton!
Som vanligt är det fullt upp när det är storhelg. Flänga fram och tillbaka på olika middagar och träffar.

Jag började med ÄLTer nu för 4 dagar sedan men har glönt att kissa de två senaste dagarna!
Har även börjat med provera kur 2! Men missat att ta idag så det ska jag ta en nu! Får nog börja med alarm på mobilen. Som kag hade när jag åt minipiller! Annars glömmer jag dom! Gick upp mitt i natten i förrigår. Skulle precis somna när jag kom på att jag glömt ta pillret!

Nu blir det filmdags med mannen min!
Ha en fortsatt trevlig påsk!
Fy för sånna människor! Kan dom inte skilja på mitt och ditt?! 
Med andra ord får man va arg ledsen och besviken.
Ja, vad lustigt det är att man hittar en "likadan" person! Och just via en blogg!  kul!!! :)
Ja, jag kan vara jävligt svartsjuko m jag har anledning till att vara det!
 
Det är en person som har väldigt god blick för min man. De träffades innan jag och min man träffades och hon har inte kunnat låta honom vara... hon har skickat sms och hon har ringt. det var längesedan nu men jag litar inte en sekund på denna kvinnan. En riktig markatta.
Dessutom har jag fått bekräftat att hon varit ute efter honom nu medan vi har levt tillsammans. 
Självklart kanske min man känner sig lite extra attraktiv när han vet att en annan kvinna vill/velat ha honom.
Men han är ju min! LÅT MIN MAN VARA IFRED! 
Hennes försök att fånga honom har hon inte lkyckats med... vad jag vet. men ibland blir jag osäker. 
Så fort någon säger hennes namn sp skär det i öronen på mig,. Speciellt när min man säger hennes namn!
 
Vi träffadepå henne på ICA för någon vecka sedan och min man utbrister hennes namn och säger:
"Oj, det var ju *******! Jag kände inte igen henne först!"
nä, varför skulle du behöva känna igen henne. Hon har färgat håret och gått ner massor i vikt, och motvilligt erkänner jg att hon ser fin ut nu. 
Kan inte stöta bort tanken av att min man kanske fick en bild av hur det var när de träffades.Jag tål inte denna personen!
 
Låt oss vara! Låt mig ha min man ifred! Mitt är Mitt och Ditt är Ditt!
att söka jobb. Jag är klar i sommar. ..
 
Jag är kluven om jag ska läsa några kurser till efter sommaren eller om jag ska inrikta mig på at söka jobb.
Jag hittade några intressanta kurser i Umeå. det är långt dit, men ändå inte överdrivet långt. 
Nämnde det för min man och frågade hur han kände i fall jag ville lälsa lite till. Han tyckte att det var en bra ide och att det lika bra att fortsätta när man ändå håller på. Sen ifrågasatte han om jag skulle fyltta till Umeå under en tid. Men jag sa att det går flyg.  Men det hörde han nog inte för sen innan vi skkulle lägga oss så låg jag och kollade efter hus och då frågade han:
"varför ska vi titta på hus om du ska flytta till Umeå?!"
 
varför sa han så? Var det för att han inte ville att jag ska skulle flytta dit, OM jag nu hade gjort det elle rvar det för att han tyckte att det lät som en bra idé. 
Jag önskar mest av allt att han bara sa att han inte ville vara utan mig, att han sa att han inte skulle stå ut med att jag var så långt borta. 
Nu var ju inte fallet att jag ska flytta.. men det det var ju ändå det han trodde.
 
Idag tänkte jag ta sovmorgon. Jag tänkte sova ut tills jag vaknar självmant. Innan jag gick och la mig igår så tog jag två alvedon mot den där fruktansvärda huvudvärken jag hade hela dagen igår.
Självklart så vaknar jag som vanligt. 8.20. Kissenödig som jag var så gick jag upp på toa och tänkte på att jag var ju så himlas trött när min man pussade mig hej då och gick till jobbet vid 6.15.. Men antagligen så var jag utvilad nu, men jag övervägde ändå att somna om en stund till. Men det gjorde jag inte. Istället tog jag tag i mobilen och läste lite bloggar istället.
Efter en timma gick jag upp och tvingade i min frukost (har svårt att äta frukost på morgonen ibland). Idag fick det bli sojamjölk med musli.
Tog fram datorn och startade upp den, hör att det ringer i mobilen som ligger på laddning i sovrummet. Det var svägerskan. Efter en stund prat med både henne och lilla A så gick jag ut och rökte.
När jag kom in plockade jag i ordning på disken från igårkväll och marinerade in köttet som jag strax ska steka på till lunch,.
La mig i sängen igen och läste vidare på en blogg. stressen och ångesten över kommande tenta sköljde över mig när jag såg att klockan redan var 10.30. Men nu sitter jag här, likt förbannat,vid datorn och skriver inte alls inför tentan.

Jag är trött. trött och jävlig. Tänker på hur underbar helgen var och på en vi diskussionerna vi hade på fredagkvällen.